Det blev lite fel och hur fattig får man känna sig

Ja, jag vet att Ulrika på Stickamera skrev att febuarisockan skulle göra sig bäst i enfärgat garn pga mönsterstickningen. Hon har helt rätt men jag är så fattig att jag tyckte att jag skulle ta ett garn som jag hade hemma. Bara pengafrågan är ju ett kapitel för sig. Det vet alla som söker föräldrapenning eller a-kassa hur det brukar vara när man första gången begär ersättning. Handläggningstiden är ju hysterisk. Jag tror säkert att de gör sitt allra bästa (man får bra service när man ringer) men de har väl mycket att göra. Alla dessa intyg och telefonsamtal man måste göra innan man får pengar och innan beslut har tagits. Så denna månaden står vi utan pengar och räkningarna måste ju likväl betalas och äta måste man. Jag vet att de kommer senare men det är ju nu vi behöver dom. Som tur är så har jag ju fostrats till en ekonomiskt ansvarstagande person så jag klarar mig ändå genom att sälja lite fonder men hur kul är det på en skala. Tänk de stackare som inte har den marginalen.

Det blev visst en liten utsvävare.....

Hur blev det med garnet då? Jo, på fotot ser ni att mönstret INTE kommer fram så att fortsätta sticka mönster med detta garn är ju att slösa på kraft. Så jag tog mina sparpengar och köpte ett enfärgat Regia garn i turkos (på REA för 25 kr/nystanet). Det var väl ansvarsfullt gjort...att handla på REA alltså. För en 50 lapp så får jag nog jättefina sockor med falska flätor som syns.

För er som inte fattar ett dyft av detta inlägg så kan jag berätta att jag är med i Stickamera´s sockklubb där vi ska sticka 1 par sockar i månaden under detta året. Stickamera väljer ut månadens sockmänster och så stickar man om man vill men minst 3 par på ett år är minimum.