Vid frukosten igår åt Elvira (3åringen) ett knäckebröd med skinka på. Hon har ett rejält öppet bett, antagligen pga nappen. Jag hade det också som barn och tonåring och fick till slut operera käkarna vid 18 års ålder för att få ihop tänderna. Det är ett ganska störande problem när man ska äta att inte kunna bita av maten. Igår fick hon prova på samma problem. Hon var tvärarg över att skinkan inte följde med in i munnen utan bara kanade ur hela tiden mellan framtänderna.
Pappan blev då lite pedagog och berättade att det beror på att du använder napp och förstör tänderna med den. Om du slutar med nappen kommer det att bli bra igen.
Elvira sa inget och fortsatte vara arg över skinkan. Senare på dagen ville hon ha sin napp och då påminde vi henne om frukosthändelsen och hon glämde bort nappen igen. Senare på kvällen sa hon till mig att hon inte behövde någon napp för hon är ju stor nu och ska ge napparna till tomten. Just det, sa jag och påminde ännu en gång om skinkan och tänderna. På julafton var hon så skräckslagen över tomten att det inte var läge att lämna nappen till honom. Stackars unge.
Igår gick hon och la sig utan napp och när hon vaknade på natten och vill ha nappen sa pappan till henne att du har ju slutat men nappen. Döm av min förvåning att hon köpte det och somnade om. DETTA TRODDE JAG ALDRIG!!!
Nu kastar jag alla nappar åt skogen. Det är så skönt att lillan aldrig började med napp så slipper hon besväras av ett öppet bett hon med.
Om ni undrar så använde jag själv napp upp i hög ålder typ 6 år. Därför fick jag permanenta skador som fick lov att korrigeras med kirurgi. Inte trevligt alls.
6 kommentarer:
Men vilken duktig tjej!
Vår 2½-åring har ff napp, mest på natten, men jag undrar hur det kommer att gå med att få bort den när det väl blir dags. Den dagen... :-)
Duktig tjej :-). Minns när min stora slutade med napp. Första natten gick det inte alls så vi fick ta till reservnappen. Men sen försvann den där reservnappen efter ett par dagar och då gick det bra att sluta. Under en tid dök det sedan upp nån borttappad napp då och då men dottern tog bara ett "farvälsnutt" som hon kallade det och kastade sen nappen i soporna.
Vet inte dock om nappanvändande har så stor inverkan på bettet? Det säger man väl idag att det faktiskt inte har om man bara slutar innan de permanenta tänderna kommer. Min syster hade ett enormt överbett som hon fick operera så småningom och hon använde inte napp alls.
Min äldsta dotter däremot som slutade med napp när hon var fyra har jättefina jämna tänder.
Påminner mig om min stora dotter, som skulle sluta med napp när hon fyllde 3, den 1 februari för 6 år sedan. Hennes kompis hade då några veckor innan lämnat sina nappar till tomten, så det skulle hon också göra. Vi har aldrig haft någon strumpa till jul, men jag fick sy en i januari...
Duktigt!
Själv sög jag på tumme (vars konsistens ju är lite hårdare än napp) till jag var sju och har ett bett som aldrig gått samman. Men det går att lära sig leva med det, även om dylika skinkupplevelser är vardag.
Beroenden är ju aldrigt bra, så det är duktigt av henne att sluta. ;-)
Nu är vi inne på 3:e nappfria dagen. Hon frågade efter nappen igår igen men det går att bortleda uppmärksamheten på annat. Idag har hon 38 graders feber och är ledsen men verkar klara det utan nappen i alla fall. Jag är mkt stolt över henne.
//Klockarbarn
jag tycker ofta att det är så med barn; som förälder bävar man inför de stora sprången men så bestämmer sig barnet och det är som om det gamla aldrig funnits... Jag tror att barnen söker utveckling, bara grundtryggheten finns.
Skicka en kommentar