Idag kom tunikan på för första gången. Behöver man säga att hon valt kläderna på nederdelen själv (ärvda kläder från kusinerna - hennes idoler). Med hjälp av pappan så gick det av bara farten. Han gör ju ingen affär av att nåt är nytt som jag brukar göra så det underlättade nog en del. Den sitter som en smäck. Det är storlek 92 och någon har sagt att man bör sy 2 storlekar större när man gör raglan (står nog i boken, Åsa Lennartssons "sy kläder av mjuka tyger") men i detta fallet har jag gjort en mindre eftersom hon har stl 98. Tanken var att lillasyrran skulle ha den men den passar ju Elvira. Kanske beror det på att jag ställde ut den och förlängde men det är ju samma storlek över bröstet. Ärmarna har jag också förlängt med mudd. Nej, jag syr nog inte 2 storlekar större i fall jag gör fler utan nöjer mig med att en storlek.
Väskan blev hon jätteglad för. Inte bryr hon sig ett dugg om ifall mamma tog fintyger eller fultyger. Det går ju stoppa saker i den ändå och det är ju det som är grejen. Satt och funderade över om jag skulle ha handtag eller axelband. Valde det sistnämnda och det var ett bra val. Då kan hon använda väskan och ändå ha händerna fria. Rekommenderas. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar