Om ni skulle undra varför jag kallar bloggen och mina alster för "Klockarbarn" så kan jag berätta...
Jag är gift med en man från Dalarna. Från hans pappas sida finns gårdsnamnet Klockar. Så min man och hans syskon heter Klockar Förnamn Efternamn. Detta har vi valt att föra vidare med våra barn. Därför heter våra barn Klockar Elvira Linnea och Klockar Hanna Stina. Det är alltså våra Klockarbarn jag döpt bloggen efter. Jag syr och stickar ju mest till dom så det liksom naturligt så.
6 kommentarer:
Fina tankar tycker jag:)
Oj vad roligt! Jag har faktiskt funderat på det men inte kommit mig för att fråga! Det kan ju finnas skäl som man inte vill lämna ut. Jag har nog aldrig hört talas om en sån tradition, är det vanligt i Sverige?
Det var nog vanligare förr och kanske mer uppåt landet (men jag ska inte påstå att jag vet säkert). Nu hör man inte gårdsnamn så ofta och det är därför vi har valt att låta barnen ärva namnet. Det är ju lite speciellt och kul. Man tilltalas ju aldrig "Klockar" men det står första av namnen i alla myndighetspapper och på t ex körkortet.
Vad fint! Kul att ni för det vidare
Vilken uderbar tradition, härligt att ni för den vidare. Har oxå undrat men inte kommit mig för att fråga, har tänkt att rågan har du säket redan fått tusen gångerom på bloggen, men så var icke fallet:)
Började tänka på det nu. Det finns ju en liknande grej i Norge. Äldre folk hemma kallar ju mig för förnamn och sen gårdsnamnet, och då böjer de för säkerhets skull gårdsnamnet i dativsform!
Skicka en kommentar