Inte trodde jag att man var så beroende av sitt lillfinger när man stickar. Idag har maken och jag klyvit och staplat ved halva dagen. Klumpig som jag är (de som känner mig vet att jag alltid har för bråttom) så lyckades jag klämma mig mellan vedklampen och vedklyven och fick en blå lillfingernagel. J-vla, rent ut sagt, vad ont det gjorde.
Så nu kan jag inte sticka utan att det känns en del i den lilla blå...aj
Men vad kan man inte stå ut med för hantverkets skull?
Jag jobbar vidare men nu tar det ännu längre tid. Skulle köpt det sista garnnystanet i den 3:e färgen idag men insåg att det inte var så bråttom med det. Jag har ju 1/3 del kvar av framstycket samt två ärmar innan jag kan börja med 3:e färgen. Fortfarande inte hittat lösningen på ränderna heller. Man kan kanske sticka ärmarna uppifrån axeln och ner istället för nerifrån och upp?
2 kommentarer:
Kan du inte ha smala ränder på ärmarna? Då behöver det inte vara mönsterpassat. Det är en extra trevlig effekt, att blanda bdera och smala ränder. Det är bara vad jag tycker.
Ta hand om lillfingret!
Ja, det skulle jag kunna göra. Tack för en bra idé. Den spännande fortsättningen följer...;-)
Skicka en kommentar