Varning - Troschock och en beklädd rumpa

För ett tag sen så hade jag turen att vinna presentkort från LG-sömnad i en utlottning hos Mirre syr. Jag köpte trosmaterial och mönster till flicktrosa och bastrosa till mig. Nu har jag äntligen blivit testat mönstret. Jag gillar breda mormorstrosor så mönstret kunde passa mig rätt bra. Maken gillar inte såna trosor. Tur att det inte är han som ska bära dom....;-))) . 
Efter första paret konstaterar jag att modellen behöver kortas av på höjden framtill. Man borde kunna skära ur dom fram bara. Vill nog ha lite mer urskårat för ljumsken också men annars gillar jag att de har bred och hög bakdel. Jag tog lite längre resår i midjan än storleken angav (medium) för att de inte ska sitta för hårt om magen. Visade sig vara ett klokt beslut. Borde ha gjort det till benresåren också för det blev lite onödigt ostretchigt. Kanske är det väldigt beroende på resårtyp eller att de går långt ner i ljumskarna. Lite för långt faktiskt. Ska skära ur där också.

Det är mkt jobb för ett litet plagg men om jag lyckas få till en trosa som funkar och är skön då blir jag lycklig för jag har jättesvårt att hitta underkläder som jag tycker är sköna och som INTE åker in i rumpan eller lägger sig under "kängurupåsen". Ett stort antal trosor ligger i min garderob men det är bara en viss modell som jag använder och trivs med. Ska slänga ut resten...
Att sy sina trosor är ingen besparing men kan vara det om man som jag brukar göra så många felköp. När jag lyckats hitta en bra modell så brukar de inte finnas nästa gång man vill köpa. 

Sallad

Vad ska jag göra med all sallad som växer så det knakar? Några förslag?
Kan man göra nåt annat av den än bara plocka in och lägga som tillbehör på mattallriken?

Regnigt och lite trist

Idag är det ett riktigt trist väder. Kallt och regnigt. Dagen blev inte ett dugg roligare när Hanna råkade välta ner sin spargris i porslin. Hon blev såklart jätteledsen.

 Vad gör en mamma då? Jo, plockar fram pyssellådan och går loss i "spara/återvinnings" lådorna och se vad det fanns där. Jo, två Pringlesrör och tapetstuvar. Klipp och klistra med papper/tapeter och paljetter på och klippa skåra i locket och sen har man sparpengerör. Jaja men.
Barnens resultat: Varsitt unikt rör att spara pengar i.
Mammans resultat: Två barn slog ihäl ett par timmar utan att bråka och var sen glada och superstolta barn VINN-VINN.

Dilemmat är väl att Pringlesrören är onödigt stora....svårfyllt.

Marsvinen växer och frodas och skulle givetvis också ha midsommarkrans tyckte stora tjejen.

Små steg framåt....

Med små små steg tar vi oss lite längre för var dag som vi har tid att bygga. Irritation finns över fönsterleverantör som inte håller vad de lovar. Tror t om att de slarvat bort vår beställning för andra gången.
Vi ska i alla fall vara klara till semestern och det är inte förrän v 31 för min del. Känns ofantligt långt dit.

 Ooops, staketet faller visst isär. 

Veden är i alla fall staplad för vintern. 

Sy? Virka? Sticka? nej hinner inte och orkar inte men vis av erfarenhet vet jag att inspirationen infinner sig igen. Snart.

Nu har jag gjort det!

På en vecka har jag klarat av 4 dagar i London samt cyklat tjejvättern. Jag står fortfarande upp så det är klart godkänt. Nu är det bara väggen på huset kvar. Vi är på gång...

Stärkt av en resa och med stärkt självförtroende av att ha klarat 10 mil på cykel på en för mig över förväntan bra tid så känns det nu som jag kan klara allt. Tänk vad lite ledighet kan göra. Det känns också så bra att ha kastat mig på en utmaning som jag inte hade en aning om hur det skulle gå men som gick så himla bra. Mentalt var det på topp hela vägen. Jag misströstade aldrig under hela loppet. Jag som annars inte klarar mer än 2 mil när jag cyklar själv. Här hade jag sällskap med nästan 7000 andra tjejer. Stämningen var på topp. Jag träffade på en tjej som med glatt humör hakade på mig när det var 5 mil kvar och med henne bakom mig kunde vi tillsammans gasa på slutet. Kul. Tack för det vem du nu var. Väl i mål klappade vi om varandra.

Resa bort men längta hem

Det var länge sen jag kände mig så trött. Både i kropp och själ. Tidigt i morgon åker jag och en kollega till London. Vi lämnar familjerna hemma för att bara göra sånt som tjejer gillar att göra tillsammans. Vad det är får ni fundera ut själva. Svårt va ;-)
Jag ska hämta kraft att återkomma hem med ett glatt sinne och en skön känsla i kroppen. Jag hinner oftast inte mer än komma bort förrän jag längtar hem igen. Till familjen. De är värda en gladare mamma och fru.

Våren har gått hårt åt mig och tyvärr drabbas min familj av det. Mitt humör åker berg och dalbana och jag skriker högt av frustration. Ibland orsakar familjen frustrationen men allt som oftast är det hos mig problemet ligger och inte hos nån annan. Jag måste bara få hämta luft ibland.
Kroppen är en annan historia men den gör att jag inte orkar vara lika glad. Det värker i kroppen och jag blir så trött. Från en minut till en annan tar jag helt slut. Det är då jag blir så arg och sur.

Nu ska jag inte gnälla mer utan rycka upp mig och packa klart väskan. Ringa kollegan och bestämma när vi ska åka och ladda upp med energi.
Fyra sköna dagar i London väntar. Ha det så skönt ni också!

Skruttungar. 

De älskar att bli filmade när de sjunger. 

Den stora kan inte låta bli att spela apa medans den lilla tar det hela på större allvar.