Ger värme lycka?

Igår fick jag en känsla av lycka? Nä, jag vet inte. Vad är lycka? Det är ett ord jag inte begriper faktiskt. Ni kanske tänker: Hjälp, vilken konstig människa. Ja, det stämmer. Konstig på mitt eget vis. Tankar flyger och far och är ständigt närvarande men igår tror jag att jag hade en stund utan tankar. Ett vakuum. Ett skönt vakuum.
Jag körde ved i en sengångares tempo och njöt av solen. Några vändor. Stapla lite grann. Satte mig i solen. Barnen kom och ville spela badminton. Gjorde det en stund. Körde ett par vändor ved till. Plötsligt slog det mig. Det är detta som gör mig tillfreds med livet. Det är detta som är "lycka"? för mig (jag börjar tycka att det är ett fånigt ord). Ett ord som är laddat på nåt vis. Krävande. Lycklig? Är jag det? Sen tänker jag en gång till. Det är just det där tänkandet. Lite tröttsamt. Det är ju bara en känsla. Jag kan lägga precis vad jag vill till den känslan och till det ordet.

Jag mår bra av att göra saker i den takt som faller mig in just för stunden. Jag mår bra av att vara hemma och göra alldagliga saker. Jag var inte tvungen att köra ved igår. Det kändes bara skönt att göra det. På kvällen fick jag lust att sy upp lite av alla tygbitar som ligger tillklippta. Det är nu kanske tio täcken som behöver baksida sen är de klara. Fixade två.

Filtar som ska få värma behövande små barn.

En somrig variant med bomull på baksidan.

En lite juligare variant som fick fleecebaksida.