Kroppen orkade inte mer. Jag önskar att pappa bara somnade in. Jag hoppas att han inte märkte någonting. Jag hoppas min pappa inte lider nu. Att du kan andas fritt pappa, utan ångest.
Min pappa led av KOL. Han har haft syrgas i flera år men nu tog det slut.
Ångesten det ger att inte få tillräckligt med luft. Det måste ha varit fruktansvärt. Pappa kämpade på så gott han kunde.
Han ville bli 90 år. Det blev han inte. Han blev 73 år. Men vi förlorade honom en tid innan han gick bort. Syrebristen gjorde honom dement och han sov mest på slutet. Han orkade knappt vara vaken för att äta den sista tiden.
Nu har han fått frid.
Tack för allt pappa - hoppas du kan andas ut nu
8 kommentarer:
Oj, vad ska jag skriva. Hoppas oxå att din pappa har det bra nu. Pappor. De borde finnas med en alltid. Kramar!!!
Beklagar sorgen, kram <3
Tack för er värme
Ta hand om dig och de dina. Låt sorgen ta plats, för den blir ju inte mindre bara för att döden också kom med väntat.
Vad skönt att din pappa slipper kämpa mer, hemsk sjukdommdet där. Ta hand om de dina och låt dem ta hand om dig.
Varmt deltagande i sorgen <3
Jag beklagar sorgen <3 Styrkekramar <3
Beklagar verkligen sorgen <3 Styrkekramar i massor <3
SV: Förstår att orken ligger i botten, med värk, sorg och allt...hoppas att du repar dig så pass snart så du kommer tillbaka till det kreativa som är mycket läkande i sig bara man kommer igång. <3
Maskros marmelad låter riktigt spännande, kanske man skulle ge sig kast med att pröva på det när maskrosorna kommer igång riktigt. Sirap har jag ju testat att göra tidigare och det var riktigt gott =)
Sköt om dig kära du <3
Kram
Sanna
Skicka en kommentar